Att döma en medmänniska

God morgon! På vilka kriterier dömer du en medmänniska? Eller tillhör du den lyckligt lottade delen av befolkningen som inte dömer? Det är (o)lustigt hur vi verkar ha en tendens att döma de som har det sämst i samhället hårdast, hur vi kan se en tiggare och tänka ”skaffa dig ett jobb”.

Samtidigt så hyllar vi kungahuset eller de som är rika eller framgångsrika fotbollsspelare för att de är duktiga och lyckas i livet… Jag kan hitta genetiska och sociala förklaringar till varför det är så men rationellt i dagens ”upplysta” samhälle är det skit.

Att döma på rätt kriterier

Jag kommer fortsättningsvis att försöka döma dig efter hur du behandlar de som har det sämst! Jag skulle helst vilja låta bli att döma alls, men det verkar svårt att avlära mig det, så jag börjar här.

Se gärna Tim Mitchins tal här nedan. Jag vet att jag länkat till det förut men det förtjänar att ses igen. Om du har tid så spola tillbaks och lyssna på alla hans 9 råd. Jag håller i stort sett med om alla. Mycken visdom där.

Slutord och erkännande

Jag var tidigare och ibland fortfarande reflexmässigt dömande till alla er som har svårt att stava. Men kom igen Jonas, hur stavar du till dömma?

Note to self – nästa ämne handlar om demokratiseringen av språket!

GDPR-Cookie-samtycke med Real Cookie Banner