Lagom – ett ord värdigt att försvara

Först tänkte jag ge dagens ämne tillägget ”ett försvarstal” men jag ändrade mig för en hyllning är positivare. Fast jag har ofta fått höra lagom bespottas och att ordet skulle göra svensken till ett tråkigt folk där ingen vågar hävda sig eller vara förmer än andra, så om du tycker att lagom är ett farligt ord så är det här ett försvarstal.

Min pappa förklarade ordets ursprung med att vikingarna under gillet skickade runt en skål med mjöd och ingen skulle dricka mer än att drycken räckte ”lag om”, alltså att det skulle räcka. Ingen skulle dricka för mycket. Även om källan är osäker så är historien bra och lät för en son som sög i sig allt pappa sa trolig.

Lagom = perfekt

I historien handlar förklaringen om resurser, att det som finns ska räcka till alla. Som ordet används i dag så betyder det ”inte för mycket” OCH ”inte för lite” – alltså det som är mellan två skadliga saker. Jag tycker att svenskan har en brist här, att ordet för är föööör svagt. Engelskans ”too” med två oon ger bättre tyngd, och jag brukar ha lättare att förklara detta på engelska. Dessutom använder vi ordet ”för” på minst tre olika sätt, varav två nästan är motsatser – jämför ”jag är för att bron ska byggas” och ”bygget av bron är för mycket”.

Det är lättare att sätta in ordet lagom i ett sammanhang där vi har begränsade resurser och där dessa är väldefinierade, som att ta lagom mycket fil så att det räcker till alla vid frukosten. Det blir knepigare när jag till exempel talar om för min son att ”köp lagom mycket godis”. Alltså inte för mycket godis att du får ont i magen, men tillräckligt mycket så att du blir nöjd. I det här fallet ser sonen ordet som en begränsning, han vill ju köpa så mycket godis det bara går. Dessutom är det ju högst individuellt hur mycket godis ett barn kan äta utan att få ont i magen (eller hur mycket pengar jag vill lägga ut på godis, om det är det som motiverar mig).

Att flyga lagom högt

Lagom farligt användande

Jag tror att det är här skon klämmer för de som inte gillar ordet. Att det sätter en begränsning som upplevs som hämmande: prata lagom mycket, spring lagom fort, drick lagom mycket. För när jag får sådana uppmaningar så går min hjärna igång och börjar tänka på vad den andra personen menar med lagom och att dennes definition av lagom i det specifika fallet är det som är viktigt.

När jag var liten kanske det handlade om mina föräldrars önskan om att jag inte skulle vara annorlunda än andra och sticka ut och därför vara lagom, och i den användningen blir ordet fel, för det måste få vara upp till varje individ att vara det som är bäst för den, varje individ måste få bestämma sitt eget ”lagom”. Problemet är att vi inte alltid definierar vad det är vi menar utan lämnar det öppet. Så nästa gång någon säger åt mig ”ät lagom mycket” så kan jag välja att svara ”vad exakt menar du med lagom mycket?”. Jag kanske tror att hen inte vill att jag ska bli tjock(are), medan hen kanske bara vill att maten ska räcka till alla.

Jag är lagom

I dag ska jag vara lagom glad – inte så glad att andra personer tycker att jag överdriver och inte så glad att jag upplevs som sur, utan helt enkelt lagom glad där jag mår bra i mig själv och livet är perfekt!