Var kommer invandringsrädsla ifrån

God morgon fina läsare!

Jag fick en fråga av min vän efter förrförra (första gången jag skriver det ordet tror jag) inlägget om att inte kunna förstå andra människors situation (se inlägget här: Att inte kunna förstå).

“Varför bär så många av oss i “den tryggare delen av världen” på så mycket hat och agg mot de som flyr krig? Alla är ju inte helt och hållet informationsblinda… Varför anses medmänsklighet i stor utsträckning numera räknas in i kategorin “vänsterextreminism”??? 

Varför är vi så löjligt rädda för att dela med oss av vår välfärd och varför tror vi att vår privata välfärd kommer slå i botten och göra oss helt utslagna?”

Frågan består av många olika delar och det känns som att den andra delen delvis är ett svar på den först delen. Jag tror att för många är det just så, att vi är rädda för att vi själva ska få det sämre, vilket är en rädsla som jag inte tycker är löjlig, men kanske överdriven.

Evolution, rädslor och media

Människans upplevelse av omvärlden byggs upp av historier och minnen. Men vare sig historier eller minnen är verkligheten. Vi har en medfödd “förmåga” att se faror eftersom under evolutionens gång så har de som varit bra att se faror överlevt, medan de som inte gjort det har blivit uppätna av farliga djur. I Sverige i dag finns inga farliga djur, förutom kanske getingar eller hundar, men det finns media.

Media i ett vitt perspektiv är alla sätt att överföra information. Det finns mer eller mindre spridda media, men de som lyckas bäst är de som talar till vår rädsla. Nu behöver inte media medvetet underbygga främlingsfientlighet (för att sammanfatta frågan) men jag anser att de mer eller mindre medvetet underbygger rädslor av olika slag, för att det ger klick, säljer lösnummer eller ger fler tittare. Motivationen till detta kan vara pengar, prestige, självbevarande eller politisk agenda.

Och vi läser om människor som förlorat jobben, vi läser om mord, vi läser om svält, vi läser om överfall, vi läser om inbrott, vi läser om rån, vi läser om gamla som inte får bra mat. Samtidigt läser vi om “flyktingkrisen” (inte om flyktingars kris), om hur många som kommer till Sverige och hur överbelastat systemet är.

Våra hjärnor är betingade att koppla samman det som är farligt med det som är ovanligt som jag skrev i ett tidigare inlägg om att vara främlingsfientlig (länk till God morgon smygrasist) och så bygger våra hjärnor en historia kring det vi läser och hör, vare sig det är sant eller inte.

Att ersätta rädslor

Jag vet inte om detta besvarade den specifika frågan som handlade om vår välfärd. Jag tror att för många människor är rädslan för att den egna ekonomin ska bli sämre en påtaglig rädsla som de lätt kan relatera till, jämfört med rädslan för de som är avvikande (främlingsfientlighet) som är en mer “otänkbar” rädsla och fulare – “inte är jag främlingsfientlig, men jag vill inte bli av med jobbet för att det kommer för många människor till Sverige”.

Samtidigt så är många av de jag känner som är invandringsrädda inte de som själva drabbas av nedmontering av välfärd eller ökad konkurrens om jobben. De är välutbildade och relativt välbetalda. Jag tolkar det som att invandringsrädsla också har med uppfostran att göra och att de som har fostrats till att vara mer solidariska i ett bredare sammanhang än det lokala eller nationalistiska också fortsätter att vara det och tar till sig den media som förespråkar det, medan de som fostrats till en mer nationalistisk livsåskådning dras mer till media som delar deras värderingar.

Frukostdags

Nu är det dags för frukost. Det var lite tankar kring frågan, vilka är dina tankar? Jag hann inte riktigt komma in på ett gammalt fint ord som heter solidaritet, men kanske nästa gång.

%d bloggare gillar detta: